Jag är Agneta

Det finns de som säger att jag är bipolär, men det är jag inte. Jag har ibland besvär, symptom som är mycket bipolära, d.v.s. mycket upp och ner. Men att säga att jag är en diagnos är att göra mig mycket liten – och mycket sjuk!

Det stämmer att det finns läkare som säger att jag har Bipolär sjukdom, men det finns också de som säger att jag inte har det… Bara det tycker jag talar för att det här med den exakta diagnosen kanske inte ska vara det jag hänger upp mitt liv på.

Men när jag ändå är inne på spåret – Emotionellt Instabil Personlighetsstörning är nog en slags diagnos de flesta läkare är överens om. Det man i dagligt tal kallar borderline. Egentligen är det inte en diagnos då det mer handlar om att min personlighetsutveckling kom av sig under min uppväxt. Det har gjort att mitt humör har en förmåga att rusa i höjd och botten i raketfart. Plus den viktiga biten som skiljer Borderline Personlighetsstörning från Bipolär sjukdom är att jag har ett mycket starkt självskadebeteende – när jag är sjuk.

Idag kan man säga att jag har min borderlineproblematik under kontroll större delen av året. Det händer att jag faller igenom men ofta kommer jag snabbt upp på banan igen och livet går vidare.

Nu sitter jag här och funderar på vad jag ska skriva om mig så att ni får en tydligare bild av vem jag är – förutom den där diagnosförvirringen då! Det hör ju till gängse former att man rabblar upp meriter som i en CV, så låt se:

Jag kan skriva in treårigt gymnasium i Uppsala, jag kan skriva in en teol.kand, Uppsala Universitet och jag kan skriva upp sammanlagt fem års arbete som präst i Jämtland. Men sen? Kan jag skriva in 18 års erfarenheter från insidan av den svenska psykiatriska vården? Kan jag skriva att 12 av dem var på olika slutenvårdsavdelningar i Jämtland och Stockholm? Eller de två åren på behandlingshem utanför Uppsala kanske?

Det spelar ingen roll. Jag ska inte skriva någon CV idag. Jag ska skriva en presentation av mig själv här och nu. Och, ja, här fick ni en stor del av den. Den tråkiga biten.

Till det roliga hör att jag nu mår mycket bättre, att jag ständigt jobbar på att bli allt stabilare och friskare i mitt liv. Jag jobbar aktivt mot en trippelstigmatisering som präst, fet och psyksjuk. Jag har lämnat prästeriet, jag har gått ner i vikt och jag håller på att byta patientrollen mot en friskare roll som egen person. Jag har tagit tillbaka makten över mitt eget liv.

Som en del i det nya livet har jag börjat jobba på Fountain House Stockholm. En plats där jag utför meningsfulla, riktiga och viktiga arbetsuppgifter. Bland de uppgifter jag har där ingår en hel del föreläsande om såväl fontänhusrörelsen som mina egna erfarenheter och framsteg på patientens vingliga stig.

När jag 2010 klev innanför dörren på Götgatan 38, till Fountain House Stockholm, var jag övertygad om att jag kommit till det stället jag skulle vara för resten av mitt liv. Jag hade gjort min karriär, som präst, och jag var nu en gammal patient och här på Fountain House såg jag så många möjligheter för mig. Det fanns så många utmaningar att ta tag i och så många tillfällen att få växa.

Knappast kunde jag då ana att jag tre år senare satt igång min egen firma HarmlessLife. Bara namnet i sig säger mycket om min önskan och ambition idag – ett skadefritt liv! Nu ligger ett nytt liv framför mig. Jag är så tacksam över att det finns intresse för att höra min livsberättelse och ta del av mina tankar och erfarenheter kring ämnet psykvård idag. Plötsligt öppnar sig ett nytt liv framför mina fötter – möjligheten till ett friskt liv!

Jag har också på egen hand blivit alltmer aktiv med det skrivna ordet där jag brer ut mig om mina erfarenheter av att vara psykiskt sjuk i Sverige idag. Bara det ämnet har många intressanta sidospår och grenar som jag klättrar in på mellan varven.

Så till sist:

Efter många års vedermödor och långa tider inlagd på olika psykiatriska avdelningar är jag nu på väg att återerövra mitt liv.  Jag har hittat ett möjligt sätt att leva ett friskt liv med en sjuk diagnos. Jag lär mig ständigt mer om mig själv och hur jag bäst lever mitt liv. Jag jobbar dagligen på min nygamla identitet -Agneta!

3 thoughts on “Jag är Agneta

  1. Lemon

    Hej..

    Fet vet jag inte riktigt om jag kan hålla med om 😉 trevligt att jag hittat hit. Har själv precis fått min Borderline diagnos efter 30 år….från patient till person hehe mycket bra sagt 🙂

  2. Fia

    Jag råkade hamna här av en slump. Jag har bipolär sjukdom och är präst. Ett dubbelt utanförskap;) visste inte att vi var fler. Kan man komma i kontakt med dig?

  3. k

    Hej!
    Jag hittade precis hit, läst en del och känner igen mig mycket i dina erfarenheter och dina tankar. Ledsen att vi delar en del sorgliga omständigheter, skönt att höra att vi är fler som ser att det är vården som misslyckas och inte vi. Att läsa det du skriver peppade mig att fortsätta min kamp. För liksom du är jag inte beredd att lämna matchen och bollen till en lagkamrat, jag vill se till att det blir mål.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


5 + sex =