Varför skuld? Varför skam?

Jag är på sjukhus och skuld och skam har flyttat in hos mig. Jag förstår egentligen inte vad jag ska ha för skuld i att må dåligt. Jag rannsakar mig och försöker komma på om jag överdrivit någon känsla, något avgörande för att de ska låsa in mig. Ingen självklar tanke dyker upp. Tvärtom har jag verkligen försökt att inte fastna här. Jag vill verkligen inte vara inlåst. Jag vill må bra. Jag vill bo hemma och mysa med katterna.

Nu är jag i stället trött på alltihop.

Jag är less på mitt ständiga babyvakande. Jag har lite ont i nacken – jag beställer massage, mums vad skönt. Jag känner mig lite trött och håglös – extra vitamintillskott. Kli i halsen och snor i näsan – lite Kanjang gör susen. Stel i kroppen ger extra värmeyoga. Sega ben borde ge specifika benövningar, men så långt har jag inte kommit.

Hela tiden pysslar jag och donar med min kropp och mitt sinne – allt för att alla ska vara på topphumör. Ändå sitter jag här bakom låst dörr med en extern babywatch bredvid vart jag går.

Jag funderar över om det är det här som är livet. Ett ständigt passande och trippande för ett strejkande sinne!?

Om jag nu ändå inte har någon reell skuld i situationen jag befinner mig i känner jag i alla fall viss skam. Skam över min svaghet, den som gör att jag är där jag är. På sjukhus.

 

2 thoughts on “Varför skuld? Varför skam?

  1. Monica walker

    Jag hoppas du snart får må bättre. Skamkänslan är onödig, finns inget du själv gjort för att må som du mår. Håll ut! Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


× två = 10